Jag vet inte hur många gånger jag (redan!) fått frågan om vad jag skall göra härnäst, vad planen med mitt liv är. Eftersom jag inte har den ringaste aning om det blir svaret nästan alltid detsamma som det varit sedan jag var 10; "Jag skall bli jurist". Jag kan lova att responsen i 90 % av fallen är "jaha, du är en SÅN. Det hade jag aldrig trott om dig." Vaddå en "SÅN"? Vad är det som säger att ett yrke talar om vem du är som person?
När man träffar nya människor är det en standard bland samtalsämnen att tala om yrken. "Och vad jobbar du med?" är en fråga lika vanlig som att fråga om någons namn. Som om någons yrke alltid talde om hur människan är som person. I mitt fall hade man nog fått reda på mer om mig genom att fråga vad jag äter till frukost. Visst vet jag att det finns människor som "lever sina jobb", men det gäller nog långt ifrån oss alla. Om jag skulle svara ärligt, direkt ur hjärtat på vad jag vill göra med mitt liv skulle nog svaret låta mer "skaffa mig ett jobb som får mig att vilja gå upp på morgonen, gifta mig lyckligt och skaffa ett behagligt antal ungar, lära mig leva i nuet och bli en bättre människa. Skratta mig till ett långt och lyckligt liv." Om jag sedan blir stadsminister eller sopgubbe kvittar, så länge min fritid är den jag vill och jag har trygghet och kärlek i livet. Skulle jag säga det till de flesta av dem som frågar, folk som redan har sina liv uppklarade och "färdiguttänkta" skulle nog reaktionen bli en ännu större förvåning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar